Många av de termer och begrepp som används i antagningen är säkert nya för dig. Här har vi ställt upp de vanligaste i bokstavsordning.

Saknar du något ord i listan? Hör av dig till oss via kontaktformuläret.

Klicka på det ord du vill veta mer om!

Aktiveringskod

Anstånd

Behörighet

Behörighetskurs

Bekräfta identitet

Deltidsstudier

Distansutbildning

Folkbokföringsadress

Grundläggande behörighet

Heltidsstudier

Högskolepoäng

Högskoleprovet

Jämförelsetal

Komplettering

Kursbeskrivning

Ladok

Meriter

Meritkurser

Meritpoäng

Meritvärde

Nivå

Områdesbehörighet

Områdeskurser

Poäng

Reell kompetens

Sen anmälan

Studietakt

Särskild behörighet

Tidsbegränsad alternativ adress

Undervisningstid

Urval

Urvalsgrupp

Vidimera

Överklaga

Aktiveringskod

Aktiveringskoden är en fyrsiffrig kod som vi skickar till din folkbokföringsadress. Den är en säkerhetsåtgärd som ska hindra andra som kan ditt personnummer att göra en anmälan i ditt namn. Genom att skriva in aktiveringskoden på sajten, visar du att du är den person som skapat kontot som är kopplat till ditt personnummer. Läs mer under Aktiveringskod här på sajten.

Anstånd

Om du fått en plats på en utbildning, men behöver skjuta upp studiestarten av någon anledning, kan du få anstånd med studierna. Läs mer under Skjuta upp studiestarten.

Behörighet

Den som har behörighet till en högskoleutbildning har de förkunskaper som krävs för att kunna följa utbildningen. För att kunna delta i urvalet när platserna på varje utbildning fördelas måste du alltså vara behörig = ha rätt förkunskaper.  

Behörigheten delas in i grundläggande och särskild behörighet.

Behörighetskurs

En kurs som du måste ha för att bli särskilt behörig till en utbildning. Ska du exempelvis läsa till tandläkare, måste du både ha grundläggande behörighet och förkunskaper som motsvarar kurserna Matematik 4, Biologi 2, Fysik 2 och Kemi 2 från gymnasieskolan.

Bekräfta identitet

För att du ska få tillgång till allt som du kan göra på "Mina sidor" räcker det inte att skapa konto och logga in utan du måste också bekräfta din identitet (= visa att du är du). Det gör du genom att logga in och sen skriva in den fyrsiffriga aktiveringskod som du får med vanlig post till din folkbokföringsadress. Brevet med aktiveringskoden skickar vi ut inom en vecka efter att du skapat ditt konto.

Deltidsstudier

Studier som inte är på heltid utan har en studietakt under 100 %. Det betyder att undervisning och hemarbete tillsammans tar mindre tid än en normal arbetsvecka. Hur stor del av en normal arbetsvecka utbildningen beräknas ta står i kursbeskrivningen.

En utbildning som är på deltid ger mindre än 30 högskolepoäng (hp) per termin.

Distansutbildning

En utbildning som du kan vara med på oberoende av var du befinner dig. I stället för lektioner, seminarier och liknande i klassrum är du med i undervisningen via dator till exempel med hjälp av en lärplattform och e-post. När du läser på distans behöver du inte ta dig till universitetet eller högskolan som ger utbildningen mer än kanske en eller ett par gånger per termin. En del distansutbildningar har inga fysiska träffar alls, inte ens för examination (prov).

Folkbokföringsadress

Med folkbokföringsadress menas den adress där du är skriven. Det vill säga den adress som Skatteverket har registrerat som din bostadsadress. Oftast är alltså adressen där du bor också din folkbokföringsadress. Det är Skatteverket som sköter folkbokföringen i Sverige.

Grundläggande behörighet

Grundläggande behörighet krävs för alla högskole- och universitetsutbildningar. Läs mer om vad som krävs för att få grundläggande behörighet med din studiebakgrund under "Det här gäller för dig som gått...", som finns uppe i menyn.

Till många utbildningar finns även specifika krav på förkunskaper, till exempel en viss kurs (behörighetskurs). Såna förkunskaper kallas för särskild behörighet.

Heltidsstudier

Studier som är på heltid, det vill säga 100 % eller helfart. Det betyder att undervisning och hemarbete tillsammans tar ungefär lika mycket tid som en normal arbetsvecka. Det är "Studietakt" i utbildningsinformationen som talar om hur stor del av en normal arbetsvecka utbildningen beräknas ta.

En utbildning som är på heltid och varar en hel termin (eller mer) ger 30 högskolepoäng (hp) per termin.

Högskolepoäng 

Högskolestudier räknas i högskolepoäng (hp). En termins studier på heltid är 30 hp. När du har anmält dig till utbildningar här på Antagning.se och du fått ditt antagningsbesked som du ska svara på, får du tacka ja till utbildningar som tillsammans är på 45 hp.

Skilj på totalen och per termin

Tänk på att begränsningen på 45 hp bara gäller per termin – både kurser och program kan ju sträcka sig över flera terminer och då kan den sammanlagda hp för hela utbildningarna som du tackar ja till bli mycket mer än 45.

Högskoleprovet (hp)

Du som har gjort högskoleprovet ser ditt resultat på Mina sidor. Du behöver inte skicka in något till oss, utan resultatet förs över automatiskt. Ditt högskoleprovsresultat är ditt meritvärde när du prövas i provurvalet. För att delta i urvalet måste du vara behörig. Läs mer om Platsfördelning och urval.

Ditt högskoleprovsresultat får vara högst fem år gammalt och ha lägst resultatet 0,05. Eventuellt kommer den gränsen att höjas 2015.

Jämförelsetal

Ibland kan du stöta på ordet jämförelsetal. Du som har bokstavsbetyg behöver kunna göra om det till ett sifferbetyg. När du tar fram ditt jämförelsetal omvandlar du ditt betyg till just ett sifferbetyg. Jämförelsetalet är det ursprungliga betygsvärdet i ditt slutbetyg samt eventuella kompletteringsbetyg. Har du tagit kurser som ger meritpoäng läggs de två ihop och visar ditt meritvärde. Jämförelsetal + meritpoäng = meritvärde. Har du inga meritpoäng är jämförelsetalet och meritvärdet samma. 

Meritvärdet är viktigast – jämförelsetalet är bara ett steg på vägen.

Komplettering 

Kompletteringar brukar vi kalla betyg i kurser som en sökande fått utöver sitt slut- eller avgångsbetyg. Du kan exempelvis läsa en kurs för att bli behörig eller för att höja ditt meritvärde. Kompletteringen gör din anmälan "komplett" kan man säga, och därför kallas ibland de papper (betyg och andra intyg) som du laddar upp när du har gjort en anmälan här på sajten för just kompletteringar.

Kolla upp om du behöver ladda upp något – det är inte säkert att du behöver det. Om ditt gymnasiebetyg förs över från betygsdatabasen behöver du inte ladda upp det. Vissa betyg från komvux måste du själv ladda upp. Kolla med din skola hur de gör eller läs mer under Ladda upp rätt papper.

Kursbeskrivning

För varje utbildning finns en kursbeskrivning på universitetets eller högskolans webbplats. Här i sökmotorn länkar vi till kursbeskrivningen under varje utbildning. I kursbeskrivningen kan du bland annat läsa om vilka förkunskapskrav som är kopplade till utbildningen och vilka kurser som ingår.  

Ladok

Ladok är universitetens och högskolornas dokumentationssystem för registreringar och studieresultat. Varje universitet och högskola har ett eget Ladok. Här lagrar de till exempel vilka kurser och program som du har registrerat dig på och de högskolepoäng (hp) som du tar under studiernas gång.

Om du gör en anmälan på Antagning.se hämtar vi automatiskt dina högskolepoäng från Ladok inom några dagar.

Meriter

Meriter är samlingsnamn för betyg och intyg av olika slag som kan ha betydelse för din anmälan till högskolestudier. Dina meriter fyller två viktiga funktioner:

  • de visar vilka förkunskaper du har, det vill säga din behörighet

  • de används de för att beräkna ditt meritvärde, det vill säga den poäng du konkurrerar med om en plats.

Meritkurser

Kurser i moderna språk, engelska och matematik som ger meritpoäng. Meritpoängen kan ge dig ett högre meritvärde. 

Meritpoäng

Extra poäng som kan läggas till ditt meritvärde beroende på vilka kurser du har läst och vilka utbildningar du har anmält dig till. För att få meritpoäng måste du ha betyget Godkänd, Väl godkänd eller Mycket väl godkänd på kursen. Som mest kan du få totalt 2,5 i meritpoäng.

Du kan få meritpoäng för:

Meritvärde

Det värde som du konkurrerar med i urvalet för att få en plats på de utbildningar som du har anmält dig till. För dig som har ett slutbetyg är meritvärdet det ursprungliga betygsvärdet i ditt slutbetyg + eventuella kompletteringsbetyg som du har + eventuella meritpoäng som kan läggas till.

Du kan få olika meritvärden för olika utbildningar

Tänk på att det meritvärde du får kan skilja sig åt mellan de olika utbildningarna som du har anmält dig till – trots att meritvärdet är beräknat på samma betyg. Det beror på att de särskilda förkunskapskraven skiljer sig åt mellan olika utbildningar. Betyg i kurser som krävs för särskild behörighet (behörighetskurser) räknas alltid med i meritvärdet för den utbildning det gäller. Vad som ger meritpoäng spelar också in.

Nivå

Nivå visar vilken typ av förkunskaper en viss utbildning kräver, det vill säga vad du behöver för att få börja på en viss utbildning. Till förutbildningsnivån kan du söka direkt från gymnasiet.

Ska du söka till grundnivån, måste du läsa kursbeskrivningen för att se vad som gäller för varje utbildning.

Utbildningar på avancerad nivå är bara för dig som redan har studerat på universitetet eller högskolan. I kursbeskrivningen står det exakt vad du måste ha läst för att kunna anmäla dig.

Områdesbehörighet

De särskilda förkunskapskraven uttrycks i behörighetskurser. För att se vad som krävs för varje studieområde kan man gå in i listan områdesbehörigheter här.  

Förutom behörighetskurser ingår även områdeskurser i områdesbehörigheterna. Det är kurser som kan ge extra poäng, så kallad meritpoäng, eftersom de betraktas som särskilt viktiga för området. Områdeskurserna är däremot inte nödvändiga för att få läsa en utbildning, det är det bara behörighetskurserna som är.

Områdeskurser

Ingår tillsammans med behörighetskurser i områdesbehörigheter med äldre kurser (Ma A, Sv B etc). Områdeskurserna behöver du inte ha för att bli behörig, men de kan ge meritpoäng som höjer ditt meritvärde för en viss utbildning. Hur mycket varje områdeskurs ger kan du läsa om i Områdesbehörigheter.

Läs mer under "Det här gäller för dig som gått..." om du får räkna med meritpoäng för områdeskurser.

OBS: Du som har en gymnasieexamen kan inte tillgodoräkna dig meritpoäng för områdeskurser.

Poäng (=gymnasiepoäng)

Kurser från gymnasiet och komvux visas som poäng (p) under Mina meriter här på sajten. Det är alltså gymnasiepoängen som visas, inga högskolepoäng. De förkortas hp.

Reell kompetens

Reell kompetens kan handla om kunskaper och erfarenheter du fått från till exempel arbetsliv, föreningsliv, längre utlandsvistelser eller från olika kurser du har läst. För att ansöka om reell kompetens ska du skicka in brev och handlingar där du visar vilken samlad kompetens som du har.

Sen anmälan

En anmälan som kommer in efter sista anmälningsdag. När sista anmälningsdag har passerat är anmälningsperioden slut. Till många utbildningar kan man då inte längre anmäla sig. Universitetet eller högskolan bestämmer om de vill ta emot anmälningar efter sista anmälningsdag eller inte.

De som har sökt i tid får plats först

Tänk på att om du gör en sen anmälan kan du få en plats bara om det finns platser kvar efter att alla som har anmält sig i tid har blivit antagna eller fått en reservplats. Det är alltså svårare att komma in när man anmäler sig sent än när man anmäler sig tid. Läs mer om Sen anmälan här på sajten.

Studietakt

Betyder hur intensiv utbildningen är, heltid eller deltid. Heltid kallas också helfart. Vanliga former av deltid är 75 %, 50 % (halvfart), och 25 % (kvartsfart). 

Särskild behörighet

Med särskild behörighet menas krav på specifika förkunskaper för att få läsa en viss utbildning, till exempel lägst betyget E på gymnasiekursen Biologi 2. Till skillnad från den grundläggande behörigheten skiljer sig kraven för särskild behörighet mellan olika utbildningar. I utbildningens kursbeskrivning står det vilka förkunskaper som du måste ha för att kunna bli behörig.  

Tidsbegränsad alternativ adress

En adress som inte är din folkbokföringsadress. När du gör en anmälan hämtar vi automatiskt din folkbokföringsadress från Skatteverket. Om du tillfälligt bor på en annan adress eller flyttar efter att du gjort din anmälan kommer vi inte att få din nya adress automatiskt. Då kan du skriva in en tidsbegränsad alternativ adress i "Min profil". Det är viktigt att adressen stämmer eftersom många universitet och högskolor skickar ut information med vanlig post. 

Tänk på att vi bara kan skicka aktiveringskoden till din folkbokföringsadress, även om du har skrivit in en tidsbegränsad alternativ adress.

Undervisningstid

Betyder vilken tid på dygnet eller i veckan som det är undervisning: dagtid, kvällstid eller helger, det vill säga lördag-söndag.

Urval

Om det är fler som har anmält sig till en utbildning än det finns platser, görs ett urval bland de som söker. För att delta i urvalet måste du vara behörig, det vill säga ha de rätta förkunskaperna. Du kan bli antagen eller reservplacerad. Läs mer under Platsfördelning och urval här på sajten.  

Urvalsgrupp

De som har samma typ av meriter – till exempel betyg, högskoleprov eller högskolepoäng – och har anmält sig till en viss utbildning, konkurrerar med varandra i en urvalsgrupp. Antalet platser på varje utbildning fördelas mellan urvalsgrupperna och man konkurrerar om utbildningsplatserna inom varje grupp.

Du kan vara med i flera urvalsgrupper

Om du till exempel har både ett slutbetyg från gymnasiet och ett högskoleprovsresultat, så är du med i två urvalsgrupper. Läs mer under Platsfördelning och urval här på sajten.

Vidimera

Alla betyg, intyg och andra papper som du skickar till oss med posten måste vara vidimerade kopior. Det innebär att du tar en kopia av betyget eller intyget och sedan ber någon intyga att kopian är riktig genom att skriva namn, namnteckning och telefonnummer på kopian.

Överklaga

I antagningsbeskedet får du universitetens och högskolornas beslut om din anmälan. Det finns en typ av beslut som du kan överklaga om du är missnöjd med det. Det gäller om en utbildning har blivit struken i din anmälan på grund av att du inte har de rätta förkunskaperna, det vill säga att du har bedömts som obehörig. Läs mer om vad du kan överklaga och hur du gör, under Att överklaga här på sajten.